Tillnyktring - Leslie Jamison


“När jag var sju år sa jag till mamma att jag var rätt säker på att jag kunde göra en äppelsmulpaj som var godare än hennes” skriver Jamison, och berättar hur hennes mamma ryckte  på axlarna och lät henne baka en paj som var allt annat än bra, bland annat fylld av för mycket smör och okokta makaroner. Men stoltheten var för stor för att erkänna nederlaget, så hon “satt där och åt röran framför henne och låtsades att jag älskade den”. Jamison avslutar anekdoten med orden “Nykterheten kändes precis så”. 


Boken Tillnyktring kan ses som en motivering bakom varför nykterheten känns så fejkad till det yttre och vidrig under ytan. För bokens 500+ sidor handlar inte bara om Jamisons egna kamp för nykterheten, utan också hur den sett ut hos framstående författare och om samhällets relation till och historiska anekdoter om berusningen, beroendet och nykterheten. Hennes egen berättelse sätts hela tiden i relation och ger det personliga som gör att hela boken hänger samman. Jamison propagerar dock aldrig för varken nykterheten eller beroendet, utan är ganska saklig i sitt framställande. Samtidigt lyfter Jamison fram stigmat kring beroendet, och skammen.

Trots skammen så skrev Jamison en hel fiktiv bok om alkoholism, Gingarderoben. I Tillnyktring skriver Jamison “..hela mitt liv kretsade kring alkohol: inte bara timmarna som jag ägnade åt att dricka, utan tiden då jag såg fram emot att dricka, ångrade att jag hade druckit, bad om ursäkt för att jag hade druckit, funderade på när och hur jag skulle kunna dricka igen.” Kanske är det då inte så konstigt att hon skrev om den? I Tillnyktring skriver hon om sin, i efterhand ganska naiva, process att försöka göra den alkoholiserade karaktären så olik henne själv genom två faktorer: karaktären dricker gin, det gör inte Jamison och karaktären samlar flaskorna på hög i garderoben medan Jamison själv var noga med att städa undan efter sig. Att hon några år senare vågar publicera ett verk där hon navelskådar alkoholismen är inte annat än beundransvärt!


Recensionsexemplar från Weyler förlag

 

Kommentera här: