Patriarkatet - Lisa Gummesson

 
Patriarkatet lämnar mig med samma bittra eftersmak som Staffan Malmbergs Gardet. Utgångspunkten är den goda tanken, som sedan råkar gå lite för långt. Men där Gardet lyckas bygga upp det steg för steg, nästan lite thriller-aktigt, så är Patriarkatet lite mer pang på.Boken inleds med att vi lär känna alla tjejerna i deras separata miljöer. Tre kvinnor i olika stadier av livet, gymnasiestudenten, högskolestudenten och gymnasieläraren, och där vi får tydlig inblick i deras utsatthet. De har alla en sak gemensamt, och de är att de just nu befinner sig i en situation där män har makten över dem i form av ofrivillig fysisk kontakt, våldtäkt och våldshandlingar. Tillsammans stöttar de varandra mot männen i sin omgivning. Det hela känns ganska fint. Men därefter går handlingen raskt fram och vi når bokens slutpunkt där kvinnorna, med en av dem som initiativtagare, utför en hämndaktion. De vill helt enkelt ge tillbaka. Här tappar jag också bokens kärna. Gummessons bok vill kanske inte lyfta fram #metoo så mycket som hur skadligt det kan vara att ta saken i egna händer. För boken saknar gråzoner i samtycke, och faktiskt hela den debatten som #metoo handlade om. Det är nästan så det blir lite för knäpp-på-näsan tydligt gällande rätt och fel i både det de utsätts för och deras hämndaktion som gör att boken framstår lite platt i sin handling. Men trots det var det en trivsam läsning som berättar en viktig historia!

Kommentera här: