Mördarens mamma - Ida Linde

 
"Min pojke frågade mig: skulle du älska mig om jag dödade någon? Och detta var innan vi visste. För min pojke var bara en pojke när han frågade: skulle du älska mig om jag dödade någon? Och jag svarade: ja."

I Ida Lindes senaste roman följer vi mamman Henrietta i de tuffa uppväxtåren med den stora ömhet och kärlek hon känner för sin son, och till den dag då polisen knackar på dörren och säger att hennes son mördat någon. Strypt honom. Aldrig tvekar hon på hans skuld. Aldrig tvekar hennes kärlek. Så formas hennes liv om, för att pojkens liv formas om. Det kretsar forfarande kring pojken, men nu på ett annat sätt. Dagligen bussen till anstalten. Oftast sitter de bara tysta. Så en dag i väntrummet presenterar sig Henrietta, säger "det är jag som är mördarens mamma". Grace tar hennes hand, skrattar och säger: "nej, det är jag som är mördarens mamma". Så möts dem. Två kvinnor som besöker sina pojkar på anstalten. Som kan ge varandra den tröst ingen annan kan ge, men vars relation är så mycket mer komplicerad än jag som läsare anar vid deras första möte. Snart nästlar deras liv in sig i varandra. En stark kärleksaffär som tar fokus från sönerna, eller gör kärleksaffären att de kommer närmare sina söner? 

Ida Linde skriver starkt om kärleken. Om en mammas behov av att ha någon att älska. Och om en annan form av ensamhet som kretsar kring att finnas där för sitt barn. Det är bara så ödsligt i hela romanen, hennes ensamhet. Den känns som en lång busstur. Du färdas med genom ett ödsligt men vackert landskap, för Linde skriver vackert och inte alltid rakt på sak trots att vi följer Henrietta direkt i hennes medvetande. Men hon gör omvägar för sig själv och andra, och genom dessa omvägar växer den egentliga historien fram. 

Läsexemplar från Norstedts förlag!

Kommentarer:

1 Carro:

Den här har jag reserverat på biblioteket så förhoppningsvis blir det min tur snart! :)

Svar: Åh, berätta gärna vad du tycker sen när du läst!
bokstaden.se

Kommentera här: