Turtles all the way down - John Green

 
När jag började läsa så blev jag så otroligt imponerad över Greens förmåga att skriva medryckande, kortfattat men också oerhört innehållsrikt. Det är stor skillnad på erfarna och skickliga författare för det är något i språket som bara flyter på. Oerhört härligt! 

Temamässigt är jag dock inte helt förtjust. Green skriver skickligt och får fram intressanta personporträtt, men i relation till temats lite “mäh” så känns det bara fel. Både kärleken/mordet får ta plats jämsides huvudkaraktärens tvångstankar. Kompisen hamnar i bakgrunden, vilket dock lyfts fram i en intressant scen som synliggör mycket av huvudpersonens problematik med sina tvågstankar som jag tycker är bokens främsta behållning. Jag vill dock att Green ska vara lite mer KÄRNFULL. Alltså hålla sig till historien som ska berättas, och tänka på vad olika drag tillför då det ibland svajar och drar iväg lite väl långt. Men i slutändan fick jag ändå mer behållning av John Green än många andra ungdomsböcker jag läst senaste året, så sammanfattningsvis uppskattade jag läsningen även om jag önskade mer åtdragen handling. 

Kommentera här: