Värddjuret - Marie Hermanson

Värddjuret är en bok som lämnar mig förbryllad. Jag blir frustrerad för att människor inte agerar rationellt som "normala" människor. Den handar nämligen om en kvinna som efter en utlandsresa får en svullnad på insidan av låret, vid ett läkarbesök med en specialist framkommer det snart att hon är ett värddjur för en väldigt sällsynt och snart utdöd fjäril. Hon finner någon slags tröst i att ha dem tre små pupporna under huden, och ser inga konstigheter i att bo i läkarens stora växthus som huserar fjärilar. Där bor hon i dagar. Slutligen veckor. Jag tappar perspektivet på hur länge, men utanför finns vintern. Hon är uttråkad. Men aldrig en tanke på att lämna. Det är där någonstans det rationella försvinner. Att hon bara befinner sig där i växthuset och blir omhändertagen av en kvinna som bor hos läkaren. Att hon allt eftersom tiden går också blir bortglömd. Men Hermansson slutar inte där. För i slutet, när hon kommer därifrån, finner kvinnan inga tecken på att det någonsin skulle ha varit något där, på plats under huden. 

Det går visserligen att dra några paralleller mellan kvinnans ensamhetskänslor och hennes sätt att finna sig i situationen, men övriga personer lämnar mig så förbryllad. Några saker av historien lämnar Hermanson obesvarade och gör att jag inte riktigt FÖRSTÅR. Men jag tycker verkligen om boken. Den är enkelt skriven, liksom Musselstranden, men olika lager i det enkla berättandet skapar spänningen som gör historien så komplex. Är helt klart imponerad över Hermansons berättarstil. Nästa bok jag ska ta mig an av hennes författarskap är nog Himmelsdalen som jag bara har hört goda saker om, för ni lär inte ha hört det sista om Hermanson i den här bloggen!

Kommentera här: