Memorys bok - Petina Gappah

Memory sitter på Death Row i Zimbabwe. I ett sista försök att få henne rentvådd uppmanar en advokat henne att skriva ner sin berättelse för en journalist. Allt från dagen hon blev såld till det att hon hamnade i fängelset i Zimbabwe. Memory berättar sin historia långsamt, kan inte låta bli att bryta in med historier från fängelset om deras gemenskap, om kvinnorna som sitter där och om rättssystemet som de alla blivit så bra på efter år i fängelset. Men så framkommer också historien om Memory. Hur hennes barndomsår i Zimbabwe var, med modern och fadern och alla syskonen. Men också hur hon såldes till en man som tog henne till London. Chocken och förvirringen över en dag då hon tagit på sig sina finkläder, och hur hon i efterhand kände sig förråd. Allt var ett test för att se om mannen ville ha henne. Så hon såldes och hamnade i London. Helhetsberättelsen blir den om det svek hon växte upp med men också den trygghet som hon faktiskt fick i London där hon fick både utbildning och inte ansattes lika hårt för sin albinohy. Men hela den här historien kommer egentligen inte till sin rätt förrän hon i fängelset möter sin far och får hela historien om varför hon såldes. Att det inte var för att hennes föräldrar ville bli av med henne, utan för hennes egen säkerhet. 

Det jag framför allt gillar med Gappahs berättande är hur Memory ska berätta om sitt liv, och att så mycket utrymme tas till att berätta om fängelset. Det blir så tydligt att Memory spenderat så lång tid där att det till stor del blir hennes främsta historia. Men också ögonblicket hon såldes och de små glimtar hon har av sin barndom. Resten är lite omtöcknad och får inte lika mycket skärpa i berättandet. Jag tycker det säger något om vad vi tar med oss från våra liv. 

Timglaset - Gena Showalter

Nu ska vi kort prata om en ungdomsbok bland de fantastiskt bra jag läst sista tiden som faktiskt var riktigt dålig. Vi matchade inte alls! Jag hade inga planer att skriva om den här, men tänker att det kan vara intressant att läsa om vad som får mig att totalt ogilla en boken. 

Boken det rör sig om är Timglaset. Den handlar om Tenley som lever i en framtid där du efter döden hamnar i evigheten. Okej inte du direkt, men din själ. Det finns också evighetsvärldar att hamna i och det är ett val du får göra i dina ungdomsår. Men Tenley kan inte bestämma sida, så hon hamnar därför i ett fängelse/anstalt där syftet är att personer ska vara fram till dess att de tar sitt beslut. Men intresset är stort för Tenleys själ, och det skickas därför rekryter från respektive värld till fängelset för att rekrytera henne till deras sida. Det är här som jag börjar bli frustrerad när jag läser för det är ju ingen skillnad mellan världarna, vilket Tenley också uttrycker och som är grundorsaken till att hon inte kan besluta sig. Just detta grepp hade ju kunnat vara en del av historien mer samhällskritiskt så som dystopier brukar vara välarbetade, men icke. Sen framkommer det inte heller vad Tenley har för egenskaper som är så åtråvärda. Och sen dessa krystade jäkla dialoger. Efter tre sidor av krystad dialog fylld av perfekta comebacks så tröttnade jag i ärlighetens namn. Kändes varken genuint eller tillförde historien något, och så är dessa sida ut och sida in…

Hej måndag!

 

Måndaaag. I helgen testade jag ett recept ur boken Skillnadens skörd eftersom mitt kålland ser ut som ovan (ja, lite rådjursätet också men det bjuder jag på). Fastnade för och testade gratinerad rödkål med ädelost aka himmelriket. Så. Sjukt. Gott. Det får vara den här bloggens kanske enda recepttips någonsin. Längtar efter imorgon då jag äter resterna till lunch på jobbet.

Vill ni veta vad jag läser just nu också kanske? Läste urkast förra veckan, men just nu läser jag i alla fall bara två stycken och det är ganska rogivande:

  • Solidärer av Anna Jörgensdotter
  • Papperssjälar av Emma Johansson