Hej måndag!

Jag överlevde förra veckan! Jag läste, som ni såg, en bunt barnböcker och första sommarboken genomfördes med succé (om man får skryta). Jag läste dock inte alls mycket annat än det. Hade som mål att läsa färdigt den där stora boken om Zarah Leander, men det hände inte. Tror jag lyckades läsa ett kapitel en pigg kväll men utöver det - noll sidor! Nu är det bara två korta veckor kvar innan jag har semester, kanske rimligare att ha som mål att Leander och jag ska vara färdiga med varandra tills dess. Snart är det förresten dags att blogga om mina sommarläsningsböcker för idag kom de sista två på posten (se bilden). Ni får en fullständig sommarläsningsliata senare i veckan! 


Annat roligt är: jag har snart planterat ut all min kål. Kommer inte vara sju sorters kakor här inte, utan sju sorters kål. Ska även gräva en stoooor rabatt i veckan som ska fyllas med plantor som har blå blommor, urfint tror jag det blir. Sånt som är i periferin av mitt liv liksom, blå blommor och kål medan jag läser. Det är också midsommar om ett par dagar och jag och sambon tänkte ta bilen lätt söderut för att tälta och bara släppa allt socialt umgänge över en natt. Pannlampa och bok i tält, låter inte det alldeles idylliskt?

Nu ska jag krypa ner i sängen och umgås med Zarah Leander igen. 

Djuret - Sandra Beijer

 
Eftersom jag gång på gång lovordat Sandra Beijer och ser fram emot hennes framtida författarskap så himla mycket var jag ju tvungen att gå tillbaka till början - alltså hennes första novell Djuret. Djuret handlar om en ung tjej som går igenom ett heartbreak. Den hon försöker glömma är en ung man med trista rutiner han följer varje dag och med en absurd rädsla för djur. Alltså åker hon till den afrikanska savannen och njuter av att ha det djuriska runt hörnet, och rädslan. När hon sen kommer tillbaka inser hon att resväskan hon fick med sig inte var hennes, och att det i den finns ett ganska gulligt djur - och en plan föds.

Den här novellen är den text som är närmast lik det textspråk Beijer använder i sin blogg niotillfem, vilket inte är en nackdel men som gör att det är svårt att dra skillnad mellan Beijer själv och huvudpersonen som är inbakad i Beijerska drag. Det som också saknas här är det där djupet som drar en med i känslorna. Jag känner mig inte hjärtekrossad, utan jag läser om någon som är. Men jag vill känna det! Men redan här har Beijer en röst som fått följa med och som utvecklats under hennes senare romaner och noveller.

Skräcktips till Sommarboken!

I eftermiddags var det dags för Sommarboken, ni vet projektet som sker landet över för att främja läsning bland barn 8-12 år. Jag tipsade om en bunt läskiga böcker för ett helt gäng läspeppade kids, och det gör mig lycklig när kidsen är så peppade! Vi tittar snabbt på vilka böcker jag tipsade om:


Labyrintens hemlighet av Ritta Jacobsson, som handlar om två syskon vars föräldrar nu ska gifta sig, men barnen får inte följa med utan får istället spendera ett par veckor hos en avlägsen släkting. Släktingen bor i ett gigaaaantiskt hus som också råkar ha en ännu större labyrint på gården. En labyrint som det inte går att komma in i, då dödsfall skett och ingen längre får besöka den. Men kids är kids, så självklart utforskar dem! Det är spänning blandat med sensmoralen kring vad vi delar online - och de negativa konsekvenserna, då ett av syskonen delar bilder på släktingens ägodelar som så klart lockar tjuvar.

Vattenskräck av Petrus Dahlin, som handlar om Clara Emilia som får det fantastiska drömjobbet att assistera på en filminspelning. Det är inte vilken filminspelning som helst utan en svensk version av poltergeist! Jag älskar filmreferensen och tycker att Dahlin verkligen lyckas bygga kring det, även om jag inte tycker att just detta är hans bästa bok då skräckbiten kanske kunde varit lite mer skräckig? Det läskigaste är nästan när de berättar om poltergeist. Men för läskiga böcker för barn tipsar jag ALLTID om Petrus Dahlin! 

Sal 305 och Fyr 137 av Ingelin Angerborn, som är den andra och den tredje (avslutande) delen om Elvira som i första boken var på ett kollo och upptäckte att hon kunde se spöken. I Sal 305, som jag inte läst förrän nu, är det ett gammalt dårhus som händelserna kretsar kring, och i den senaste Fyr 137 är det såklart en fyr det kretsar kring! Jag gillar Angerborns sätt att arbeta med tidslinjen i den här serien och karaktärerna känns så himla hemtama. Däremot känns Fyr 137 inte som ett avslut utan mer som en fortsättning, kanske hade ett avslutande kapitel med Elviras tankar kring de spöken/väsen hon mött med lite insikt varit att önska? Så att det verkligen känns slut och att vi får spekulera om framtiden. 

Sist ut tipsade jag om Nattgästen av J.A. Darke, som med sitt sjukt läskiga omslag på en clown lockade mig att tro att den var läskig - och ja! Roligast med denna var dock att jag pratade om att omslaget var väldigt läskigt, och så visade jag det varav flera av kidsen verkligen drog upp händer i ansiktet men inte kunde sluta titta. Väldigt charmigt! Så fick vända bort omslaget medan jag pratade klart om boken. OBS dock att båda exen lånades på stört, och att flera ställde sig på kö! Den handlar om Hamid (bara det plus för icke-Svensson-namn) som ska vara barnvakt åt sina kusinbarn, men snart visar det sig att deras mardrömmar inte bara är mardrömmar... ja, ni fattar. Läskigt värre!

Nu vet ni vad ni kan tipsa era skräckfantaster till kids i närheten om!