Det kändes lugnt när mina känslor dog - Bim Eriksson

Bim Eriksson utforskar kärlekslivet i sin serieroman, närmare bestämt att bli lämnad och den hjärtesorg som blir i efterhand. Det är som HBO-seriern Girls fast i serieformat. Det är avskalat, enkelt och ganska rått men därför också oerhört nära verkligheten. Små fragment är det komiska berättandet kring mannen som sa att han skulle till Norge och aldrig hörde av sig, men som i själva verket flyttat till Västerås, och tecknandet som visar hur hårt det egentligen tar fast historien nästan skrattas fram. Också den ordlösa om att bara ligga av tiden i sin säng och invänta livet. Och så min favorit: hjärtat som en hamster. Som båda i en relation tar hand om och älskar, och sedan: hur det prioriteras bort av den ena och i sin tur den andre, och krymper för att till slut dö och skapa en tomhet. Men att hamstern sedan kommer tillbaka när hjärtesorgen är över, större och starkare än tidigare. Som en fågel fenix fast en hamster som reser sig starkare ur sorgen. 

Tecknarstilen är också sådär naiv och imperfekt, en alldeles perfekt kombination med berättandet som är lite likadant. Flera motiv är så träffsäkra att en smäller av. Ni får ett smakprov nedan: 
 
 

Kommentera här: