Musselstranden - Marie Hermanson

 
Jag vet inte när jag egentligen hörde talas om musselstranden första gången och varför jag aldrig fäst något intresse vid Marie Hermanson tidigare. I vilket fall som helst gjorde Musselstranden mig så faschinerad av Hermansons berättande att jag direkt beställde Värddjuret från biblioteket för att få fortsätta ta del av det särskilda berättarsätt som hon har med inslag av det som lämnar oss svarslösa och frågvisa.  

I Musselstranden möter vi Ulrika som återförenas med den kustort som hon spenderade somrarna på som barn. Nyligen separerad söker hon lycka i sin barndom och vill visa sina söner den strand hon älskade, men på stranden finns inte bara musslor och fantastiska snäckor - utan också ett skelett. Sakta fylls Ulrikas inre av det fasansfulla som hände en sommar, och historien återberättas för oss ur Ulrikas sätt att se på händelserna i nutid: somrarna vid havet, grannkompisen som hon alltid var avundsjuk på och att växa upp. Hur somrarna blev ett tillhål i hennes riktiga liv i stan och hur det kretsade kring den idealiska grannfamiljen hon gärna hade varit en del av. Framför allt handlar det om sommaren hon spenderade själv med grannfamiljen. För det var den sommaren då allting förändrades. Det var då det yngsta barnet försvann för att komma tillbaka flera veckor senare. Ingen visste vart hon hade varit. 

Det är något i hur Hermanson inte bara låter Ulrika komma till tals, utan en andra person - en skör kvinna som lever i en tafatt stuga i sin ensamhet och hur denna persons berättelse visar sig vara fabricerad i efterhand av ytterligare en karaktär som "ett möjligt scenario". Så precis när det känns som att du fått alla svar, så visar det sig vara en litterär hypotes som vagt kretsar kring ett par indicier. Det sättet att berätta fångade mig verkligen. Det är ett väldigt enkelt berättande men med en liten liten ont anande vändpunkt som förändrar hela läsningen och gör alla svar till frågetecken. Nu hoppas jag att Hermanson håller i sina andra titlar också, för då har jag ett gediget författarskap att grotta ner mig i! 

Kommentarer:

1 Vargnatts bokhylla:

Har läst Himmelsdalen och Skymningslandet av Hermanson tidigare och tyckte väldigt bra om dem :). Den här står och väntar i hyllan!

Kommentera här: