Drömmen om det röda - Nina Björk

Nina Björks bok om Rosa Luxemburg är inte helgjuten. I berättandet om Rosa Luxemburg, med betoning på hennes politiska drivkraft, så framhäver sig Nina Björk som berättare och egen individ i relation till Luxemburg som en person i vår samtid. Men jag saknar Björks röst som tänker, reflekterar och motiverar kring sig själv och Luxemburg. För om hon ska vara med där, så ska hon ta plats. Inte bara framhäva sig själv där hon har en åsikt om det nutida politiska läget i relation, utan överallt ska det finnas tydliga tecken att Björk finns med i texten och diskuterar Luxemburg. 

Björk väver dock in starka delar kring den politiska faktorn som är oerhört välformulerade, men då och då funderar jag över huruvida det är en biografi över Luxemburg eller en fördjupning i socialismen som jag läser - något jag tror hade kunnat motarbetas av Björk genom att väva fram mer av Luxemburgs bakgrund. Björk menar själv på att hon inte vill lära känna Luxemburg, men för att förstå hennes politik och drivkraft hade jag gärna sett mer av Luxemburg själv. Istället känns det som att Luxemburg är en bifigur medan Björk visar socialismens alla beståndsdelar. De avsnitt där Luxemburg som individ vävs in är i avsnittet som handlar om hennes kärlek till sin man, men också i ett där Björk tagit sig friheten att diskutera feminismen i relation till Luxemburg. De avsnitten är bra, men jag hade gärna sett mer av detta i berättandet av politiken. Vart var världen på väg i hennes tid? Vad motiverade Luxemburg till att driva just den frågan? Mindre berättande om texter hon skrev och mer kärna om varför, helt enkelt. 
 
Kort sagt: en mastig biografi över socialismen mer än om Luxemburg som tjänar ett starkt syfte i dagens samhällspolitik men som tyvärr brister i sin relation till berättandet av vem Rosa Luxemburg var och hennes kamp. Jag är besviken, men har dock fått glädje av boken som en fördjupning i socialismens ursprung och initiala kamp. 

Kommentera här: