Världen efter - Susan Ee

 I del två av Penryn och tidernas slut så är storyn inte lika stark som i del ett, något som jag tycker är typiskt för mellandelarna i trilogier. Men de brukar ge en bra dos av information för att del tre ska verka spännande. I Världen efter börjar vi med att ramla om och om igen in i hopplösheten, för att sedan få lite hopp som avslutar boken och tar oss hoppfulla in i del tre. Rafael är bara en ytterst liten bifigur här, och jag önskar mer plats åt honom. Det är trots allt relationen mellan honom och Penryn som är en drivande faktor, en relation som också fördjupats i denna del. 

Det här är skrämmande äckligt. Där andra dystopiska ungdomstrilogier nätt berör blod och mord så går dyker Susan Ee rakt in. Har ni läst såhär långt så vet ni redan vad som skett med Penryns lillasyster Paige. Detta missfoster hon har gjorts till. Det är makabert, men också fascinerande. Hela Ee’s historia bygger lite på frankenstein-metoden. Att med mänskliga delar skapa något annat. Hur makt utspelas genom att leka med de under i närigskedjan. Jag kan dra jättemånga paralleller till dagens samhälle, men jag ska inte snöa in på det.

Världen efter får mig bara att längta efter del tre. Jag älskar den värld som Susan Ee byggt upp!

 

Kommentera här: