Stoner - John Williams

 
Vem har inte hört lovorden om Stoner från olika kretsar i bokvärlden? Det har spridit sig som en löpeld, och nu när den kommit på svenska så sprider det sig än mer. Jag är lite sen men hakar på ändå!

Själv fick jag ett exemplar för någon vecka sedan, och började efter några dagar läsa. För den ser ganska anspråkslös ut, och verkar ganska anspråkslös när man läser om den på baksidan. Så börjar man läsa, får en liten ”hej det här är karaktären Stoner”-presentation som vävs in i ett händelseförlopp som man inte kan lämna. På riktigt. Där sitter jag och tycker att Stoner faktiskt är den mest timida och mest anspråkslösa litterära karaktär jag mött – och kan inte sluta läsa!

Jag kan inte svara på vad det är jag gillar, sådär konkret. Så jag gör ett luddigt försök: Stoner är en man som inte tar för sig, inte vet vad han vill utan bara verkar existera för andra. När han väl finner en mening med sitt liv så går det alltid emot honom, både med hans arbete, hans fru och hans livs kärlek. Jag tror det är det, att han bara accepterar och sluter sig som gör honom så intressant. Man vill se en reaktion – och om det kommer en? Jodå, men inte alls så som man hade kunnat vänta sig.

Så är du sugen på Stoner tycker jag att du ska ta tag i saken och läsa den. På något sätt förändras ens världsbild lite lite.

Kommentera här: