Barnens ö - PC Jersild

 Det roligaste med Stockholm läser är att gamla fina klassiker kan få lyftas fram igen. Detta år är det Barnens ö av PC Jersild som fått äran. Själv hade jag inte last boken, utan bara sett filmen som barn, och blev väl inte alldeles pepp när jag fick den eftersom den ser ut och känns som en gammal loppisbok…

Det handlar om snart elvaårige Reine som är rädd för vad puberteten kan göra med en och kontrollerar dagligen sitt kön för att se om den kommit. Så, för att leva sin sista sommar som barn beslutar han sig för att inte alls åka till barnens ö som mamman planerat medan hon själv åker utomstädes för att arbeta– utan stanna hemma. Ensam.

Så vi får följa en pojke på hans sommaräventyr på sjuttiotalet. Och det är otroligt roligt. Ibland blir man lite förfärad (är det vuxenheten i en som gör det kanske?) över vad han tar sig till – och framför allt över att det verkar så enkelt!

Ska du läsa en klassiker i år, så tycker jag du ska läsa denna! Svenskt sjuttiotal och rädslan att bli vuxen – men ändå bli mer och mer vuxen för var dag. 

Hatet - Maria Sveland


Förra året såg jag Maria Sveland berätta i tv om varför hon började skriva den här boken. Om brevet som kom, och hur det påverkade henne, först negativt och sedan fick henne att växa. Det är också den historien som inleder boken, och det tycker jag är bra. Det ger en kort koncis inledning, en förförståelse man bör ha innan man läser vidare. 

För därefter går hon in på hur antifeminismen utvecklats. Hur öppen fientlighet föder mer fientlighet. Genom att gå tillbaka i historien, diskutera kvinnofridscenter, rasism, papparättsaktivister med mera, och intervjua inblandade har hon –i  mitt tycke – fått ihop ett ganska grundläggande material som presenterar hur antifeminismen har lyckats födas i Sverige.

Däremot tror jag att det krävs en viss förförståelse utöver den anekdot som Sveland börjar sin bok med. En förståelse för vad feminism står för, hur det kan tolkas, misstolkas och uttryckas, och det hot som en vanlig kvinna i dagens samhälle får utstå på daglig basis. Därefter tror jag det är enklare att förstå, med öppna ögon, och inte bara vara kritisk mot det som sägs.

Jag minns debatten som blev efter boken publicerades, och den debatten fortsätter fortfarande. Bland annat diskuteras fortfarande näthatet som Sveland berör ganska kort. Däremot talar ingen om mediadreven. Där media skapar denna tradition att förtrycka. Det här är en idealisk bok för att förstå olika spektran inom samma debatt. Men det är också en bok som kommer att göra dig mörkrädd.