Tala, Minne - Vladimir Nabokov




När jag sammanfattade min lista över lästa böcker under februari månad, så insåg jag att jag inte skrivit om denna! För detta må vara en självbiografi, men ni vet hur författare kan skriva sina "memoarer" som en slags förklaring till varför de blivit författare. En förklaring till hur varje enskild karaktär kommit till liv, hur böckerna flödat ur deras fingrar.. Ja, ni förstår. Men sådan är inte denna. 

Istället så berättar Nabokov om sin uppväxt, om föräldrarna, om släktingarna, om egenheterna hos lärarna som hemundervisar honom, om sina egna egenheter och om tillvaron helt enkelt. Han berättar inte så mycket om författarskapet, och hur det påverkat honom. Utan han har liksom skalat bort den biten, och berättar istället det där andra som ofta brukar skalas bort. 

Kort och gott gillar jag den här. Jag som älskar Nabokovs verk fick liksom lära känna Nabokov på ett helt annat plan nu. 

Kommentera här: