Makten - Naomi Alderman

 

Makten har äntligen kommit på svenska, och eftersom jag gillade den så mycket publicerar jag det här inlägget igen (Tidigare publicerat 2018-02-22 här)

 
"Already there are parents telling their boys not to go out alone, not to stray too far."
 
Plötsligt en dag sprakar det i flickors händer. Det kommer som över natten för vissa. För andra i stundens hetta. Men vissa påstår att de känt att något varit annorlunda under ytan under en längre tid. Kraften. Med kraften kommer också ett självförsvar som männen, och patriarkatet, inte kan hantera. Så snart står kvinnorna på världens topp, och männens rädsla är nästintill parodisk i Aldermans framställning, speciellt om du för tankarna till kvinnors situation idag. Åsikterna går isär och hur Kraften ska hanteras. Krigsföring mot kvinnor är en. En annan är att skapa safe places, där flickor och kvinnor kan träna sina förmågor för att bli säkra. Men alla uppskattar inte kraften, såklart. Det enda som är konstaterat är att det finns två läger i världen: Makten som kommer med Kraften, och rädslan som denna Kraft och makt ger. 

"There are strange movements rising now, not only across the world, but right here in the US of A. You can see it on the internet. Boys dressing as girls to seem more powerful. Girls dressing as boys to shake off the meaning of the power, or to leap on the unespecting, wolf in sheep's clothing."

Alderman låter oss följa flera olika personer i olika positioner i samhället, men några framträder lite mer än andra och återkommer också i hennes berättande.Vi följer också kvinnor världen över. Ett skickligt drag som Alderman för in är internet. Framför allt det virala internet. Snabbt sprids ryktet om Kraften med videos som underlag. Och en man får faktiskt ta plats i Aldermans historia: Journalisten som vill berätta kvinnornas historia. Vars blick på det som händer bygger på det virala, det mystiska och det legendariska med Kraften. 

Intressant är också Aldermans sätt att hantera tid. Den nämns inte, men du anar att det går dagar, veckor, månader och sedan plötsligt år. Snart ser man tillbaks på brytpunkten då Kraften trädde fram. Historien börjar att tolkas annorlunda, för att man ser på historien på ett annat sätt. Särskilt uppskattat är de historiska artefakterna som lyfts fram och som pekar på historien av kvinnor med denna förmåga. Det skapar intressanta tankegångar hos mig om vad min blick, vår västerländska blick kanske framför allt, betyder för tolkning av saker. Vilka schabloner lägger vi i våra tolkningar? Vad kan förändra dessa schabloner? 

Jag sällar mig till hyllningskören av den här boken. Den är magnifik på sitt sätt att dokumentärisera fiktionen, vända på makthierarkierna och verkligen skapa ett fenomen som känns så nära verkligheten i sin framställning. 

Vänd rätt upp - Emelie Novotny


Som barn läste jag, liksom många flickor, oändliga mängder hästböcker. Men ofta är hästarna bara där, som en biroll. I Vänd rätt upp får däremot hästarna ta plats. Huvudkaraktären Ylvas liv kretsar kring hästarna, och som läsare får du på riktigt nörda ner dig i hästar och deras träning på ett väldigt härligt sätt som gör att du blir både peppande och orolig för hästarna. Det blir så genuint med hästarna i fokus, även om det såklart ligger en tyngdpunkt på Ylva som karaktär. Detta är också orsaken till att jag talat otroligt gott om denna, för det är verkligen en hästbok för den som älskar hästar!
 
Boken utspelar sig sommaren efter gymnasiet och Ylva spenderar all sin vakna tid i Solveigs stall. Det är ett litet stall där hon gör det mesta av hästarnas skötsel och även stöttar stallets tävlingsryttare Nicole och Fredrik. Hon har inga egna hästar, men drömmer såklart. Men en ryttare är föräldraledig, så under tiden är hennes hästar nästan som hennes egna. Framför allt det lilla fölet, som blir hennes största drivkraft. Men det finns också drivkraften kring Fredriks gunst. Han är trots allt elitryttare, urcharmig och alla flickors dröm. Synd bara att Nicole har honom, och ständigt blir avundsjuk. Samtidigt finns en rastlöshet hos Nicole som skapar slarv och oansvar som Ylva ständigt får städa upp, och som ni säkert förstår blir det en konflikt mellan tjejerna. Konflikten blir dock mer problematisk av att Ylva snart finner sig ha känslor för både Fredrik och Nicole.

Även om flickorna i boken precis slutat gymnasiet, så är det något skört och ungdomligt i dem. Det är inte festerna och jobbkneget som gäller för dem, eller högskolan runt hörnet. Istället lever de i en isolerad värld kring stallet och hästarna. Då och då skymtar Ylvas kompisar förbi på en fest eller via en fika, men Ylvas värld blir aldrig den utan är runt hästarna i stallet. Det är en dedikation vi sällan skådar i ungdomslitteratur men som jag gärna ser mer av. Boken är fantastisk både som hästbok och kärleksbok, men i kombo är den oslagbar! 

The idiot - Elif Batuman

 
Det känns nästan absurt att säga att jag älskar The Idiot, för den saknar egentlig handling och är urtorr. Men den har den perfekta blandningen av Burreaus vardagskildringar och reflektion från Karismasamhället, samtidigt som dialogerna får vara stela och intetsägande likt Rooneys Conversations with Friends och allt kryddat med en droppe av den ryska litteraturens råhet och kyliga karaktärer. Jag kan inte svara på vad som gör det, men jag älskade att läsa The idiot! 
 
Handlingsmässigt följer vi den 18-åriga Selin som börjar sitt första år på College. Det blir en historia om -95, om att gå på college men framför allt om att hitta något av sig själv som är genuint. Boken börjar med att hon börjar på college, drömmer om att skriva och därför har fokus på språk. Lingvistik. Hon nördar och möter andra som nördar. Och boken slutar med att hon ändrar huvudämne. Så med det i bakgrunden blir detta språknörderi och reflekterande så himla mycket viktigare för både boken och karaktären Selin. För i stunden som Selin är, så är språket bara där och lever och reflekterar med henne, men i allt detta händer något outtalat inom henne. Samtidigt finns också kärleken och de nya bekantskaperna som drar i nya trådar inom henne.   
 
Jag har tidigare läst Batumans Besatta som jag fick som läsexemplar 2012. Så jag visste vad jag gav mig in på, för detta torra anekterande är Batumans litterära stil och jag gillar den verkligen. Men med de Besatta i bagaget börjar jag också spekulera på vart gränsen går mellan sanning och fiktion i The idiot för det är något väldigt intimt i vissa avseenden som ger det där lilla extra i att vara 18 år och vilsen. 

Kommer på svenska på Natur & Kultur nu september. Tips!